När kan obestämd artikel utelämnas?

Vi kan säga: På gatan står en cykel, med utsatt en. Men vi kan också säga: Jag har köpt cykel, utan en, och Jag har köpt en cykel, med en. Frågan är när en och ett kan utelämnas. Blir det någon skillnad i betydelsen i de fall då båda varianterna är möjliga? Finns det tillfällen när vi inte kan använda en och ett?

Obestämd form används när vi inte kan förutsätta att läsaren kan identifiera eller räkna ut exakt vilket exemplar vi syftar på:

Vid matsalen finns en nödutgång.

När måste vi ha obestämd artikel?

När vi talar om en särskild individ eller ett specifikt exemplar av en företeelse måste obestämd artikel sättas ut:

På gården står *cykel. → På gården står en cykel.

Han har *dotter. → Han har en dotter.

Det finns *penna i lådan. → Det finns en penna i lådan.

Hon har köpt *fin bil. → Hon har köpt en fin bil.

(* betyder att frasen är felaktig)

Observera att det inte finns en obestämd artikel i plural, som är obligatorisk på samma sätt som en/ett. Följande meningar är alltså alla korrekta:

På gården står cyklar. På gården står flera/några cyklar.

Han har döttrar (inga söner). Han har flera/några döttrar.

Det finns pennor i lådan. Det finns flera/några pennor i lådan.

Hon har köpt fina bilar (för vinstpengarna). Hon har köpt flera/några fina bilar.

Meningarna ovan handlar om exemplar och individer som är mer eller mindre specifika för oss skribenter/talare. Vi vet, eller tror att vi vet, att de existerar och kan särskilja dem från andra exemplar och individer. Däremot förutsätter vi inte att läsaren känner till dem. Då hade vi fått formulera oss på ett annat sätt, exempelvis med bestämd form eller pronomen:

Cykeln står på gården. Din cykel står på gården.

Dottern bor hos sin pappa. Hennes dotter bor hos sin pappa.

Pennan ligger i lådan.

Hon köpte bilen efter lotterivinsten.

Kravet på utsatt artikel gäller i vissa fall för kollektiv och abstrakta företeelser som annars iär icke räknebara:

Han hade en hemsk huvudvärk. Men: Han hade huvudvärk.

De kände en enorm stolthet över sitt barn. Men: De kände stolthet över sitt barn.

De kände en entusiasm, som aldrig mattades av. Men: De kände entusiasm.

En/ett måste sättas ut när substantivet står med ett adjektiv eller en efterföljande som-sats.